Hej igen!

Nu är vi vid kusten! Efter 5 timmar i minibuss var vi här igår klockan ett och sen dess har vi hunnit med mycket! Vi har badat i det varma havet, dykt i poolerna, spelat vattenpolo, haft vattengympa, beställt olika drinkar, spelat vattenvolley, kikat runt bland souevrnirstånden på stranden, träffat på apor utanför hotelldörren och snackat swahili och mycket engelska med alla pratglada kenyaner! Vi trivs. Imorgon ska vi upp och äta frukost klockan halv 7, varför så tidigt det får ni veta imorgon!

( hade tänkt skriva godnatt på swahili, men för tillfället kan vi inte komma på vad det heter) 

Så godnatt! / Matilda

Hej,nu är det Mia som skriver.

Som ni förstår av Matildas bloggande (det är mest hon som skriver på bloggen) så upplever vi massor tillsammans. Pojkarnas och ungdomarnas tålamod och humör har imponerat på mig. Inte en enda gång har jag hört dem klaga, gnälla eller längta hem och ni skall veta att det har varit stunder när det funnits all anledning att klaga och då det varit deras entusiasm som varit det enda som hållit mitt humör uppe! Tillfällen då saker känts jobbiga har vi nämligen också upplevt som till exempel när vi äntligen landade i Nairobi i fredags kväll efter att vi varit vakna sedan halv fyra på morgonen och suttit stilla i ett flygplan i 10 timmar och där blev stående i en kö för att köpa visum in i landet. Kön var inte speciellt lång men det tog ändå 2 timmar innan vi tagit oss igenom! Kenyanerna arbetar inte på ackord om jag säger så. Vi var trötta, mådde illa, svetten rann utefter ryggraden och klockan var 12 på natten lokal tid innan vi äntligen kom ut ur flygplatsen. Ingen klagade dock.

Efter några få timmars sömn satte vi oss i en minibuss och körde i sex timmar genom ett ökentorrt landskap i stekande solsken i en minibuss utan air-condition. Ingen gnällde och frågade om vi inte snart var framme. På sen eftermiddag anlände vi trötta till vårat boende, ett gästhus med betonggolv, ett handfat som håller på att ramla ned från väggen, en dusch som inte fungerar och en uteplats som är omringad av stora ödlor. Trots detta uttryckte barnen det som att vi bodde mysigt…..

Söndagen spenderade vi ute i bushen. Gudstjänsten höll på i 2,5 timmar och hölls på swahili. Pojkarna och tjejerna satt på främsta raden under hela gudstjänsten. I massajbyn var det säkert hundra små smutsiga barnhänder som ville hälsa och röra vid oss alla och när vi var tillbaka hemma var det becksvart och vi var täckta med afrikas röda jord från topp till tå (ni kan ju föreställa er hur Noah såg ut…) Vi var nio personer som skulle duscha i en dusch som faktiskt inte fungerar varför vi får ta vatten från en kran och fylla en balja och hälla vattnet över oss. Trots allt detta besvär var vårt lilla gästhus bara fyllt med uppfyllda och glada barn och ungdomar.

I måndags när vi gav oss ut på jakt efter ett internet-café i Voi hamnade tillslut Matilda i ett trångt plåtskjul fyllt av bråte med en tjockdator i ett hörn där hon fick krypa in. Skjulet stank av bensin och i taket hängde stora spindlar. Kan ni tänka er att Matilda, utan att tveka, satte sig här för att blogga - för er skull!! När vi kom till vårt hus efter en fantastisk middag uppe på Lion Hill så sprang, vad vi tror det var, en råtta rakt över golvet och försvann in i tjejernas rum. Vi var några stycken som då hoppade upp på plaststolarna men efter att modiga Kenneth genomsökt rummet och tejpat igen några hål utmed golvet (silvertejp är toppen!) så gick alla snällt och lade sig och ännu en natt förflöt med god nattsömn för alla.

Så här långt på resan har alla dagar varit fantastiska dagar och precis som Sofia konstaterade vår första dag här, så är allting här nere annorlunda mot Sverige, det är bara himmelen som är sig lik. Tack till alla er som ber för att vi skall få en välsignad resa - ni är bönhörda. 

Idag har vi alla bytt hudfärg från vit till röd :) trots solfaktor 30…. Vi har badat i Indiska oceanens 30-gradiga vatten, promenerat ut mot havet vid lågvattnet och sett fula sjögurkor, vackra sjöstjärnor och vassa taggbollar, deltagit i vattengympan och shoppat lite av försäljarna på stranden. Imorgon skall vi kasta oss in i nya äventyr då vi skall ta en båt ut i en vatten-nationalpark för att snorkla samt ge oss ut på delfin-safari.

Vad gäller oroligheterna i Nairobi märker vi ingenting och flera av de Kenyaner jag pratat med säger att vi inte skall oroa oss. Attentaten var inte riktade mot turister och troligtvis var det ”vanliga” brottslingar som ställt till det. Vi har koll på vad svenska ambassaden i Nairobi går ut med för information och vi hoppas att inget mer inträffar. Ha det gott där hemma för det är vad vi har det här!

Kram från oss alla genom Mia