Idag kom Manasse till oss vid frukosten för att se oss en sista gång på denna resa och det var trevligt! Gav honom lite hopprep att dela ut och sen hoppade vi in i Andrews minibuss och drog iväg. Mot Nairobi.

Så nu sitter jag här i bussen och skriver, vi har åkt i ungefär två och en halv timma och har typ halvvägs kvar nu. Sen när vi är framme i Nairobi ska vi äta lunch och gå lite på ett köpcenter tror vi. Vi har det toppen!

Ps. Nu när ni vridit tillbaka er klocka hemma i Sverige är vi nu två timmar före i tiden.

God morgon!

Idag fick vi oss en liten sovmorgon med frukost vid nio. Däremot så vaknade vi alla runt halv åtta ändå, så meningen med sovmorgon vet jag inte riktigt längre, om jag ska vara ärlig.

Vi körde ut till centrum och fortsatte en bit tills vi kom till en skola. Där det hölls en gudstjänst. Mary hade hand om predikan och Lydia höll i söndagsskola för barnen. Deras kör var där och sjöng och vi försökte väl sjunga med i psalmerna så gott det gick. Det står ju nämligen på swahili men eftersom det oftast uttalas som det skrivs så går det hyfsat okej ändå, sen hur bra det låter, det vet vi inte… Vi fick också uppgiften att dela ut kläder till barnen som de svenska lärarna tagit med sig från lindex. Och det blev en utmaning att ha koll på vilka barn som fått och inte. Sen så var barnen väldigt tacksamma och man behövde inte vara orolig för att de inte skulle gilla det man gav de. Efter en stund var alla nöjda och säcken med kläder var tom, dagens goda gärning!

  När den två timmars långa gudstjänsten (kändes lite som äntligen, eftersom man blir ganska trött) var över gick vi ut och hoppade hopprep och spelade fotboll med barnen.

Med Mary, Lydia och barnen Samuel, Magda och Flora åkte vi in till stan. Gick in på första bästa restaurang och beställde kyckling med pommes frites, däremot åt några av oss biff för lite variation. Vi väntade. Allt går lite pole, pole som vi sa. (i lugnt tempo) Så vi satt där mitt vid taxitorget och försökte spara på våra drickor så att de skulle räcka till maten.

Sen var det dags att göra hembesök hos familjen Börjesons fadderbarn Joshua, en liten 4-årig kille som bor med sin mormor och två syskon en liten bit utanför stan. Han har varit svag och sjuk tidigare men nu såg han ut att må bra, så det var kul att se. Av oss fick familjen en kasse med mat och en ryggsäck med kläder och en fotboll m.m I samma by bodde nu också en glad kille vi pratade lite med, som verkade nöjd i sina nya rosa coola byxor som han fått i kyrkan!

Hemma i Scripture testade Samuel, Magda och Flora på att spela Isac och Noahs nintendo spel och vi pratade en stund med Mary, Lydia och barnen ute på verandan innan det var dags att säga hejdå till dem! För imorgon åker vi ju ifrån Voi för den här gången.

Kvällsmaten blev en vidrig upplevelse eftersom skalbaggarna kommit på att de trivdes runt lamporna vid just vår veranda! Då var det bara att dra en sjal över huvudet och stå ut, men tillslut blev de för äckliga så jag, Noah och Isac fortsatte vår måltid inomhus efter det! Dessutom började några stora spindlar visa sig, men som tur var missade jag dem…

Hejsan! Har inte haft nagot internet nu i nagra dagar igen eftersom vi varit i Voi, men nu nar vi kommer till Nairobi hoppas vi kunna lagga upp det har pa bloggen.

Åter till Voi!

Sista frukosten på vårt hotell blev pannkakor med rostade mackor och passionsjuice, underbart gott! Och efter frukosten drog vi våra väskor ut till parkeringen där Andrew stod och väntade på oss. Checkade ut vid 8 och sen åkte vi bort från kusten och mot Voi! Passerade massajbyn och lite andra ställen vi nu känner till innan vi var framme vid Scripture Mission igen. En liten kille som bor i Scripture Mission går på Bogesunds house och han kom ihåg vår lilla ”vi är glada” ramsa på svenska!

Vi packade oss in i vårt hus och åkte sen ner till Bogesunds house. Där lekte vi med Samuel och Magda innan maten. Kyckling, chapati, ris och en gryta blev det den här gången med, men vi gillar det! Lekte med de olika små djuren de har och jag måste erkänna att de är bättre på många av djuren på engelska då, som hippopotamos till exempel (flodhäst) som de kunde bara sådär.

Efter det åkte vi till Lion Hill. Hotellet längst uppe på kullen (här kallar de bergen för kullar och de extremt höga bergen för berg typ.) Vi slog oss ner med den otroligt fina utsikten framför oss. Och gissa vad? Vi såg både elefanter och bufflar fast en bit ner i dalen vid olika vattenhål. Marabou storken och hyrax, en stor råtta fick vi lite bilder på med. Lite mini safari.

Beställde våra drickor och idag åt vi glass också. Har liksom inte vågat testa det innan. Men idag såg glassen god ut och det var den med! Tog lite fina gruppbilder med safariparken som bakgrund och sen åkte vi ner till vårt Scripture Mission igen där vi åt vår kära kycklingmåltid!

I morgonbitti åker vi härifrån Diana beach. Känns lite sorligt eftersom vi kommer sakna all trevlig personal, de lite annorlunda kvällsunderhållningarna och havet såklart!

Idag har vi varit på Tiwi beach där vi snorklade i laguner och så har vi njutit av våran sista dag vid kusten. Vi har också lärt oss att inte hålla bananer fritt i handen eftersom det då kommer apor och snor dem...

Och det där med att pruta börjar ju gå riktigt bra nu!

Har fått se masaiernas dans nu ikväll och Isac och Noah fick hänga på i någon sorts bröllopsdans av något slag, häftigt! Imorgon blir det en lång bussresa igen innan vi är tillbaka i scription mission i voi.

Vi hörs!

Nu sitter vi på hotellrummen trötta och röda, men glada!

Har varit en otroligt häftig dag som började med en färd i dikena som då inte var lite guppiga som vägen. Och efter två timmar var vi framme utmed kusten i södra Kenya.

Blev omhändertagna av vår kapten som ledde oss ut på båten med ett tjugotal andra turister. Vi åkte ut över det ganska vågiga havet, och blev väl lite stekta i solen som började komma fram, men det får man räkna med när man åker på en båttur i indiska oceanen. Efter en stund började besättningsmännen tjoa lite och bortåt såg vi fenor i vattnet. Delfinerna! Vi åkte närmare och tillslut simmade de runt och under båten. Supercoolt! Vi alla tog upp kamerorna och fina bilder blev det.

Sen fortsatte vi längre ut och la till utanför en ö. När vi fått på oss snorkeln och simfötterna var det bara att hoppa i. Vi snorklade utmed ön och såg en massa härliga fiskar där vi simmade runt. Minimum tiden var en timme och jag tror nästan vi höll på ännu längre. Vi simmade riktigt långt utmed korallreven tills vi kom till en jättefin ö med vita långa stränder, kändes lite som en Pirates of Carribean ö typ.

Tog båten in till land igen där vi gick in på en havsmats restaurang (som ingick i turen) Smakade på allt möjligt: krabba, bläckfisk och sjögräs. Om man gillade det, berodde lite på vilken smak man har, kan vi säga… Men krabban var väl helt okej tyckte de flesta. Fick en liten rundtur på ön, som var ganska lik voi utseendemässigt. De har bara det de verkligen behöver om ens det ibland.

Tog båten tillbaka och då var vi trötta, men en underbar dag har det verkligen varit!

Hej igen!

Nu är vi vid kusten! Efter 5 timmar i minibuss var vi här igår klockan ett och sen dess har vi hunnit med mycket! Vi har badat i det varma havet, dykt i poolerna, spelat vattenpolo, haft vattengympa, beställt olika drinkar, spelat vattenvolley, kikat runt bland souevrnirstånden på stranden, träffat på apor utanför hotelldörren och snackat swahili och mycket engelska med alla pratglada kenyaner! Vi trivs. Imorgon ska vi upp och äta frukost klockan halv 7, varför så tidigt det får ni veta imorgon!

( hade tänkt skriva godnatt på swahili, men för tillfället kan vi inte komma på vad det heter) 

Så godnatt! / Matilda

Hej,nu är det Mia som skriver.

Som ni förstår av Matildas bloggande (det är mest hon som skriver på bloggen) så upplever vi massor tillsammans. Pojkarnas och ungdomarnas tålamod och humör har imponerat på mig. Inte en enda gång har jag hört dem klaga, gnälla eller längta hem och ni skall veta att det har varit stunder när det funnits all anledning att klaga och då det varit deras entusiasm som varit det enda som hållit mitt humör uppe! Tillfällen då saker känts jobbiga har vi nämligen också upplevt som till exempel när vi äntligen landade i Nairobi i fredags kväll efter att vi varit vakna sedan halv fyra på morgonen och suttit stilla i ett flygplan i 10 timmar och där blev stående i en kö för att köpa visum in i landet. Kön var inte speciellt lång men det tog ändå 2 timmar innan vi tagit oss igenom! Kenyanerna arbetar inte på ackord om jag säger så. Vi var trötta, mådde illa, svetten rann utefter ryggraden och klockan var 12 på natten lokal tid innan vi äntligen kom ut ur flygplatsen. Ingen klagade dock.

Efter några få timmars sömn satte vi oss i en minibuss och körde i sex timmar genom ett ökentorrt landskap i stekande solsken i en minibuss utan air-condition. Ingen gnällde och frågade om vi inte snart var framme. På sen eftermiddag anlände vi trötta till vårat boende, ett gästhus med betonggolv, ett handfat som håller på att ramla ned från väggen, en dusch som inte fungerar och en uteplats som är omringad av stora ödlor. Trots detta uttryckte barnen det som att vi bodde mysigt…..

Söndagen spenderade vi ute i bushen. Gudstjänsten höll på i 2,5 timmar och hölls på swahili. Pojkarna och tjejerna satt på främsta raden under hela gudstjänsten. I massajbyn var det säkert hundra små smutsiga barnhänder som ville hälsa och röra vid oss alla och när vi var tillbaka hemma var det becksvart och vi var täckta med afrikas röda jord från topp till tå (ni kan ju föreställa er hur Noah såg ut…) Vi var nio personer som skulle duscha i en dusch som faktiskt inte fungerar varför vi får ta vatten från en kran och fylla en balja och hälla vattnet över oss. Trots allt detta besvär var vårt lilla gästhus bara fyllt med uppfyllda och glada barn och ungdomar.

I måndags när vi gav oss ut på jakt efter ett internet-café i Voi hamnade tillslut Matilda i ett trångt plåtskjul fyllt av bråte med en tjockdator i ett hörn där hon fick krypa in. Skjulet stank av bensin och i taket hängde stora spindlar. Kan ni tänka er att Matilda, utan att tveka, satte sig här för att blogga - för er skull!! När vi kom till vårt hus efter en fantastisk middag uppe på Lion Hill så sprang, vad vi tror det var, en råtta rakt över golvet och försvann in i tjejernas rum. Vi var några stycken som då hoppade upp på plaststolarna men efter att modiga Kenneth genomsökt rummet och tejpat igen några hål utmed golvet (silvertejp är toppen!) så gick alla snällt och lade sig och ännu en natt förflöt med god nattsömn för alla.

Så här långt på resan har alla dagar varit fantastiska dagar och precis som Sofia konstaterade vår första dag här, så är allting här nere annorlunda mot Sverige, det är bara himmelen som är sig lik. Tack till alla er som ber för att vi skall få en välsignad resa - ni är bönhörda. 

Idag har vi alla bytt hudfärg från vit till röd :) trots solfaktor 30…. Vi har badat i Indiska oceanens 30-gradiga vatten, promenerat ut mot havet vid lågvattnet och sett fula sjögurkor, vackra sjöstjärnor och vassa taggbollar, deltagit i vattengympan och shoppat lite av försäljarna på stranden. Imorgon skall vi kasta oss in i nya äventyr då vi skall ta en båt ut i en vatten-nationalpark för att snorkla samt ge oss ut på delfin-safari.

Vad gäller oroligheterna i Nairobi märker vi ingenting och flera av de Kenyaner jag pratat med säger att vi inte skall oroa oss. Attentaten var inte riktade mot turister och troligtvis var det ”vanliga” brottslingar som ställt till det. Vi har koll på vad svenska ambassaden i Nairobi går ut med för information och vi hoppas att inget mer inträffar. Ha det gott där hemma för det är vad vi har det här!

Kram från oss alla genom Mia